Växa ifrån
När jag var liten så brukade jag och min syster alltid sova över hos min mammas moster och morbror, och det tyckte vi verkligen var jätte kul. Jag var mer hos dem än hos min mormor.
Men nu när jag blivit äldre så är jag mer hos min mormor, jag är där ofta eftersom min buss bara går en gång i timmen och om jag missar den så går jag hem till min mormor istället för att stå ute och vänta. Nu känns det som om de är ledsna för att vi aldrig är där.
Iallafall var jag hemma hos dem på middag igår eftersom jag skulle hämta min balkläning. När vi hade ätit så ringde min systers ojkvän och frågade ifall hon ville sova där, och det ville hon ju såklart. Då frågade mina släktingar om jag inte ville sova där så jag skulle slippa sova ensam hemma. Och det ville jag eftersom jag är ganska mörkrädd.
Men grejen var att allt kändes så konstgjort, dom frågade hur länge jag brukade vara uppe och då sa jag 11 halv 12 och då satt vi i deras vardagsrum och när klockan var prick halv 12 så sa Nu är det dags att sova. Jag hade ju kunnat lägga mig tidigare, det hade inte varit några problem men det är precis som om dom försöker göra allt för att jag ska trivas så att jag ska komma oftare.
Det var även andra saker så som att de hade fixat en enorm frukost med kokt ägg (som jag inte äter men gjorde det idag för att inte göra dem besvikna) och även kaffe som jag inte heller dricker. Sen var det rostbröd och annat som jag verkligen gillar. Men jag vaknade vid nio och hörde när de ringde min mormor för att fråga vad jag brukade dricka till frukost och hon sa ju då apelsinjuice så dom cyklade iväg och köpte det; detta gör att man känner sig mer till besvär.
Sen sa dom att jag skulle säga till när jag ville åka hem så körde dom mig. Och eftersom jag inte hade någon anledning att åka hem så sa jag att jag kunde stanna en stund men när vi hade suttit helt tysta i 20 min vid deras matbord så sa jag att jag var nog tvungen att åka hem för att se till att marsvinen hade mat.
Varför ska det kännas så tillgjort att vara där? Jag tycker jätte mycket om dem men varje gång man vatt där får man alltid pengar och det kan ju låta bra men det känns som man får betalt för att vara där. Jag är där lika ofta om jag inte får något alls. Varje gång jag hälsar på får jag 100 kr och nu när jag sov över fick jag 250kr, så tycker jag verkligen inte att det ska vara.
Ibland vill jag bara vara liten igen, allt var mycket enklare då.. Känner ni någon gång att ni vill vara små igen och varför?
Ha det bra kramar Annie
Men nu när jag blivit äldre så är jag mer hos min mormor, jag är där ofta eftersom min buss bara går en gång i timmen och om jag missar den så går jag hem till min mormor istället för att stå ute och vänta. Nu känns det som om de är ledsna för att vi aldrig är där.
Iallafall var jag hemma hos dem på middag igår eftersom jag skulle hämta min balkläning. När vi hade ätit så ringde min systers ojkvän och frågade ifall hon ville sova där, och det ville hon ju såklart. Då frågade mina släktingar om jag inte ville sova där så jag skulle slippa sova ensam hemma. Och det ville jag eftersom jag är ganska mörkrädd.
Men grejen var att allt kändes så konstgjort, dom frågade hur länge jag brukade vara uppe och då sa jag 11 halv 12 och då satt vi i deras vardagsrum och när klockan var prick halv 12 så sa Nu är det dags att sova. Jag hade ju kunnat lägga mig tidigare, det hade inte varit några problem men det är precis som om dom försöker göra allt för att jag ska trivas så att jag ska komma oftare.
Det var även andra saker så som att de hade fixat en enorm frukost med kokt ägg (som jag inte äter men gjorde det idag för att inte göra dem besvikna) och även kaffe som jag inte heller dricker. Sen var det rostbröd och annat som jag verkligen gillar. Men jag vaknade vid nio och hörde när de ringde min mormor för att fråga vad jag brukade dricka till frukost och hon sa ju då apelsinjuice så dom cyklade iväg och köpte det; detta gör att man känner sig mer till besvär.
Sen sa dom att jag skulle säga till när jag ville åka hem så körde dom mig. Och eftersom jag inte hade någon anledning att åka hem så sa jag att jag kunde stanna en stund men när vi hade suttit helt tysta i 20 min vid deras matbord så sa jag att jag var nog tvungen att åka hem för att se till att marsvinen hade mat.
Varför ska det kännas så tillgjort att vara där? Jag tycker jätte mycket om dem men varje gång man vatt där får man alltid pengar och det kan ju låta bra men det känns som man får betalt för att vara där. Jag är där lika ofta om jag inte får något alls. Varje gång jag hälsar på får jag 100 kr och nu när jag sov över fick jag 250kr, så tycker jag verkligen inte att det ska vara.
Ibland vill jag bara vara liten igen, allt var mycket enklare då.. Känner ni någon gång att ni vill vara små igen och varför?
Ha det bra kramar Annie
Kommentarer
Postat av: Tobias
svar: hehe okey :) kul att höra =D
Trackback
